Ekonomerna bluffar hej vilt och hur de gör det

Om man frågar en ekonom om bankerna har de pengar som de lånar ut så kommer ekonomen att säga att ”självklart så har bankerna de pengar de lånar ut, annars så skulle de inte kunna låna ut något”. Jag skall försöka förklara vad ekonomen menar med detta för det är så felaktigt som det kan bli. Det är att lura folk att säga så.

Jag lånar här en bild ifrån Lincolns blogg där ni gärna först kan läsa det här inlägget där han försöker förklara samma sak. Jag tänker sedan försöka vidareutveckla hans inlägg.

Som ni ser på bilden så finns det faktiskt lite pengar hos bankerna. Det är det blå området som är ”riktiga pengar” och det är det röda området som banken ”lånat ut” till allmänheten. Och det är de blå pengarna (3%) som är den ”fulla täckningen” för de röda pengarna (97%). Det är dessa 3% som ekonomerna menar när de säger att ”självklart så har bankerna de pengar de lånar ut”. Hur kan då bankerna göra detta?

Jo de använder förstås den lilla pölen med ”riktiga blå pengar” och ”lånar ut den” flera gånger om. Till sist så blir det enorma summor av ”röda pengar” (skulder/krediter).
1. De ”blå pengarna” är alltså centralbankspengar och dessa stannar alltid hos bankerna.
2. De ”röda pengarna” är alltså skulder som allmänheten skall betala tillbaka till banken och det är dessa ”röda pengar” som vi betraktar som pengar (betalningsmedel).

Jag har gjort ett litet exempel för att illustrera hur bankerna i samarbete med Riksbanken skapar alla dessa ”röda pengar” ur den lilla pölen ”blå pengar”.

OBS att detta exempel är avskalat ifrån ALLT annat än att förklara sambandet mellan CENTRALBANKSPENGAR (blå pengar) och KREDITER (röda pengar).

Förutsättningarna är en liten stad med 2 banker och 1 clearing-central (som då har EXAKT samma funktion som Riksbankens RIX). I cleraring-huset sitter det en gubbe med en gåspenna och ett anteckningsblock och telefon. Där finns också två stora fack där han förvarar kontanter (centralbankspengar). Det ena facket tillhör bank A och det andra facket bank B. För närvarande så ligger det i miljon kronor i sedlar i fack A.
Gubben har också en sedelpress utifall han skulle behöva trycka upp lite mer sedlar. Denna miljon i sedlar representerar nu RIKTIGA PENGAR (centralbankspengar). Dessa kommer aldrig att lämna clearinghuset utan endast flyttas mellan de båda bankernas fack beroende på vad som händer.

Dag 1.
En man kommer in till bank A och vill låna en miljon kronor som han skall ge till sin fru som vill ha en miljon kronor och frugan har sitt konto i bank B. Lånet fixas och bank A ringer till clearing-huset och meddelar detta och att KREDITEN skall överföras till frugans konto i Bank B till gubben med gåspennan som antecknar detta i sin liggare.
Klockan 17 så tittar gubben i sin liggare och ser att 1 miljon i KREDITER skall överföras från bank A till bank B. För att överföra denna miljon i KREDITER så behöver bank A ha ”riktiga pengar” så gubben flyttar helt enkel den miljonen som finns i fack A till fack B.
Sedan så överför han KREDITEN till bank B. Sedan så stänger han clearing-huset och går hem.

Dag 2
Denna dag sker exakt samma sak med en en annan man och hans fru men här sker det TVÄRTOM. Lånet tas i bank B och KREDITEN överförs till Bank A. Exakt samma sak händer i clearinghuset men denna gång flyttar gubben SAMMA centralbankspengar som han igår flyttade ifrån fack A till fack B TILLBAKA till fack A. Sedan överför han KREDITEN ifrån bank B till bank A.

Slutsats.
Under dessa två dagar har bank A och B tillsammans utökat sin KREDIT med 2 miljoner men centralbankspengarna (i clearing-huset (Riksbanken) har varken ökat eller minskat.

Om det skulle fortsätta så här i ett år (som dag 1 och dag 2) så skulle bank A och B med hjälp av att gubben i clearinghuset (RIX) flyttat miljonen CENTRALBANKSPENGAR mellan fack A och B 365 gånger och kunnat utöka sina KREDITER till 365 miljoner.

Och detta utan att miljonen ”riktiga pengar” i clearing-huset behövt ökas på något sätt.

OBS att detta skapande av 365 miljoner i skulder lika gärna kunde ha skett inom en och samma dag. Huvudsaken är att bank A och bank B ”lånar ut” lika mycket. Då räcker det med den ”lilla miljonen” i clearinghuset (RIX i Riksbanken) för att åstadkomma detta.

Svd1,Svd2,Svd3.Svd4,Svd5

Annonser
Det här inlägget postades i Alla inlägg, Introduktion till penningreform, Penningreform och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.

25 kommentarer till Ekonomerna bluffar hej vilt och hur de gör det

  1. Lincoln skriver:

    Snyggt Janne!
    Får se hur mycket jag hinner men det samtidigt känner jag att desinformationen sprider som en löpeld och folk är väldigt förvirrade det positiva i detta är att massa människor söker svar.

    Ha det bra!

    • superzeke skriver:

      Ja när det gäller det här med funktionen i RIX så har jag inte ens hittat någon officiell beskrivning av hur det fungerar. I varje fall ingen begriplig.

  2. krillewille skriver:

    Bra Janne.
    Enkelt och förståeligt 🙂
    Det är ganska lätt att gröta in sig annars..

  3. nebbiolo71 skriver:

    Är det inte också så att om mängden bank A/B’s reserver hos clearinghuset går under vissa nivåer så tvingas clearinghuset trycka nya pengar som den då lånar ut till bank A/B’s fack. Samtidigt skapas en skuldsedel som clearinghuset äger men som kan lösas ut med röda pengar på förfallodatum (plus en ränta, som fortfarande kan betalas med röda pengar). På så sätt har de blå pengarna ökat något men de röda än mer. Eller? Någon som riktigt har förstått hur/när clearinghuset enligt utsago ”tvingas” trycka blå pengar?

    • superzeke skriver:

      Om du menar att det uppstår ”obalanser” mellan bankerna med ”blå pengar” i RIX så brukar de väl börja med att sälja (emittera) skuldpapper till varandra (obligationer, bankcertifikat o.s.v) och på så vis få balans. Om bankerna inte längre litar på varandra så lär väl Riksbanken få rycka in. Riksbanken kan ju ”ta in” ”osäkra fordringar” ifrån bankerna och låna till bankerna med nästan 0-ränta.

      Men jag är inte säker på exakt hur det går till, får luska lite mer. Om vi har lite tur så kanske Håkan tittar förbi och läser det här. Han verkar ha koll på alla detaljer.

      Här ett litet klipp ifrån juni där f.d vice Riksbankschefen Villy Bergström intervjuades.
      http://kiwi6.com/file/o23735v9sp

      • nebbiolo71 skriver:

        …men skuldpapper ingår väl inte i de blå pengarna? De kan väl endast lösa problemet i balansräkningen mellan skulder och tillgångar? Jag menar, vad är det som tvingar riksbanken att trycka mer blå pengar?

        • superzeke skriver:

          Jo om vi säger att massor av folk som har konton i Swedbank börjar föra över sina ”röda pengar” till SEB så behöver ju Swedbank använda ”blå pengar” till alla överföringar. 1 miljon ”röda pengar” behöver 1 miljon ”blå pengar” för själva överföringen. Om detta fortgår ensidigt så kommer ju Swedbank att få slut på sina ”blå pengar” rätt så snart. Det blir ju som en digital bankrun så när de ”blå pengarna” är slut för Swedbank så är ju banken bankrutt, den kan ju varken överföra röda pengar eller betala ut kontanter.

          Det är ju i det läget som Swedbank då får försöka ”låna” av andra banker genom att emittera obligationer eller bankcertifikat. Men om andra banker inte litar på Swedbank så köper de ju inte dessa värdepapper och det är ju då Riksbanken kommer in i bilden. Riksbanken kan ju då ”låna in” dessa s.k ”påhitts-värdepapper” ifrån Swedbank och låna ut ”blå pengar” till Swedbanks RIX-konto så att banken blir solvent igen.
          Och så vidare och så vidare.

          Det var väl ungefär detta som hände för Swedbank 2008 har jag för mig……?

        • superzeke skriver:

          TILLÄGG till nebbiolo71

          Fast det var kanske inte detta du menade……?

          Själv funderar jag på hur bankernas ”intjänade kapital” (genom räntor) egentligen skall klassificeras, är det blå ELLER röda pengar. Det är ju något SPECIELLT med det ”intjänade kapitalet”, t.ex är det ju detta som man använder till kapitaltäckning när man skapar nya kredit-pengar via att ”låna ut” till allmänheten.

          Bankerna kan ju inte använda de pengar som de får genom inlåning till kapitaltäckning utan det måste vara ”intjänat kapital” till detta. Är inte säker på hur man skall tänka när det gäller det ”intjänade kapitalet”.

  4. HEMIMAMMA skriver:

    Du är en tillgång för bloggSverige och som vanligt är ditt inlägg relevant och bra.

    Nu vill jag be dig om hjälp. Vill du läsa detta och om möjligt hjälpa mig att sprida informationen?

    http://hemimammashetsiga.wordpress.com/2011/12/07/hemimammas-kamp-mammor-se-hit-det-ar-era-barn-som-ar-drabbade-eller-kommer-att-drabbas/

    Hemikramar ♥

  5. Tokigt system skriver:

    Jättebra förklaring med röd och blå pengarna! Men jag undrar hur mina egna pengar (dom som jag har på mitt sparkonto) kommer in i bilden? Är det dom röda pengarna du menar då? Eller är dem röda pengar enbart bankernas krediter?

    • superzeke skriver:

      Hejsan, ja de pengar som du har på ditt sparkonto är ”röda pengar”. Om du t.ex har 1 miljon på ditt sparkonto så betyder det att någon annan har lånat 1 miljon i en bank någon gång annars så skulle inte ”din miljon” kunna existera. Så alla pengar i vårt samhälle (röda pengar) motsvaras av en exakt lika stor skuld.

      Enklast för att förstå detta är om vi säger att jag skulle vilja ge dig 1 miljon kronor men att jag inte hade några egna pengar. Då måste jag göra som i ”Dag 1″ i exemplet i mitt inlägg med mannen som lånade 1 miljon och gav bort till sin fru. Och då förstår du att din 1 miljon måste motsvaras av en likadan stor skuld.

      Den miljonen röda pengar som du då har på ditt konto har banken skapat ”ur tomma luften” med hjälp av namnteckningen på mitt skuldkontrakt. Miljonen fanns inte INNAN jag undertecknade skuldkontraktet utan nyskapades i samma ögonblick som jag skrev under kontraktet.

      Så de röda pengarna är bara bokföringsposter och de blå pengarna används för att
      transportera dessa bokföringsposter mellan bankerna. Hoppas det klarnade lite annars så får du fråga mer.

    • nebbiolo71 skriver:

      Dina pengar blir dock blå när du tar ut dem cash men så fort de sätts in på en annat konto/bank så läggs de blå undan och det som finns på kontot blir åter rött.

      • superzeke skriver:

        Ja just det, inte undra på att bankerna vill ha bort kontanthanteringen. Först så dränerar det deras lilla pöl av ”blå pengar” och sedan så tar kontantköp bort den avgift som de hade kunnat ta ut vid ett kontokortsköp. En hundralapp kan ju användas till hundratals betalningar (byten av varor och tjänster) och detta utan att banken på något sätt får ut någon vinst av det.

  6. HCA skriver:

    Folk ser inte skogen för att det är en massa jäkla tallar i vägen.. Typ..:)

    Jag har en liten taktik som funkar om man vill skaka liv i någon vad gäller penningsystemet.
    Ofta kommer diskussionen om pengar upp på bordet i en massa olika situationer, som vid fikat på jobbet. Är man försiktig, så kan man fråga de omkring vart i h-e bankerna får sina pengar för till skyhöga vinster lite rakt ut så där..
    Naturligtvis kommer då någon att med en faderlig/moderlig klapp på axeln säga att ”de lånar ut de pengar som vi har hos dom, och tar ut hög ränta men ger oss låg ränta, å så gör de feta vinster”..
    Då kan jag bara säga att ”det är väldigt vilken otrolig tur jag och min familj haft!” men tanken att få följdfrågan ”ehhh, hur menar du?”..
    Säger då helt enkelt ungefär ”att jag, eller någon annan jag känner öht faktiskt, aldrig saknat pengar på sina konton. För om de lånar ut mina pengar som jag har på kontot, då ska de ju försvinna väl? Eller kan bankerna låna ut mina pengar samtidigt som jag har dem kvar?”..

    Därefter kan diskussionen ta fart, vilket är riktigt kul även om det är riktiga lydlakejer som ska försöka trolla bort detta otroligt tydliga faktum:
    Banken har ALDRIG lånat ut mina pengar till någon annan!

    • superzeke skriver:

      Ja, och sedan kan man ju fortsätta att säga att anledningen till att banken inte lånat ut MINA pengar är att de faktiskt inte ens har dem. MINA pengar på mitt sparkonto är ju endast en skuld som banken väntar på att någon annan skall betala tillbaka. Om nu inte banken redan har sålt skulden till en annan bank förstås……för att få ihop lite stålar så att de kan överföra ett annat lån som de trixat till till en tredje bank för att denna bank skall få lite stålar för skicka iväg lite pengar som bank 3 är skyldig bank 1 sedan bank 1 fick låna ”över natten” för att betala bankcertifikatet som bank 2 sålde för att få stålar som den behövde för att……o.s.v

      Sedan så kommer alla att titta mycket konstigt på en….. 🙂

      • Lincoln skriver:

        Sant, Janne!
        Försökte mig på att enkelt försöka beskriva det du och HCA beskrev så folk kan förstå – vet inte inte om det blev så bra men man måste väl i alla fall försöka 🙂
        http://parasitstopp.wordpress.com/2011/12/12/hur-bankkasinot-fungerar-del2/

      • HCA skriver:

        Hehe, jag tror att om jag tog upp det till den nivån så skulle ingen lyssna på mig alls 🙂
        Jag tror att det bästa sättet är att med små medel få folk att tänka till själva över solklara saker. Att skaka i dom gör att de intar försvar, och då når man inte alls fram.
        Skapa nyfikenhet, inte berätta allt man vet på en gång, gör att intresset hålls uppe mycket mer och att de tar egna initiativ till att fråga/söka..

  7. Magister Stork skriver:

    Bra inlägg.

    Apråpå bilden, så sätter det här saker och ting på sin spets…frågan är nog inte om , utan när, den upp och nervända pyramiden välter.

    Ja man har ju undrat var pengarna finns, eller inte finns…eller hur man nu ska tänka där.

  8. Sune K skriver:

    Hej,
    Pedagogisk och bra beskrivning. Kan Du utveckla lite kring hur bank A ( och i förlägningen bank B) fick tag i sin miljon blå pengar från första början?

    • superzeke skriver:

      En bank kan ju t.ex utfärda bankcertifikat eller sälja obligationer till Riksbanken (låna egentligen) och på så sätt få tag i blå pengar. Det är ju en av Riksbankens viktigaste uppgifter att hålla bankerna med blå pengar så att RIX fungerar. Det är ju så som centralbanker kan göra.

      Till exempel ECB (europeiska centralbanken) som nu köper in värdelösa statsobligationer och på så sätt ger ut blå pengar till tyska banker så att de kan låna ut ännu mer pengar till t.ex Grekland.

      Det är alltså en fullständig härva av på-hitte-pengar och värdelösa värdepapper som utgör grunden i vårt penningsystem. Det är svårt att hänga med i alla nya turer för att hålla systemet flytande.

    • superzeke skriver:

      @Sune K

      TILLÄGG

      Bank A kan alltså låna den blå miljonen på morgonen av Riksbanken. Om sedan alla de här transaktionerna mellan bank A och B på 2 x 365 miljoner utförs på t.ex samma dag så kommer bank A att inneha den blå miljonen när RIX stängs. Då kan bank A betala tillbaka den blå miljonen till Riksbanken.

      Det kostar heller inget för bank A att låna denna miljon av Riksbanken. Under dagtid har alla banker nämligen räntefri kredit hos Riksbanken.

  9. carlnorberg skriver:

    Reblogga detta på Palanthir and commented:
    På tal om RIX och hur bra vårt banksystem mår, detta kan vara den enklaste beskrivningen av den makalösa manicken på Brunkebergsåsen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s