Öppet brev till landets politiker om vårt penningsystem

Ärende = kritik och förslag om förbättringar av vårt penningsystem

Jag skriver till er politiker för att sätta strålkastarljuset på en sak som i princip aldrig diskuteras bland er. Problemet är att det är så få människor som funderar på vad pengar egentligen är, var de kommer ifrån, hur de SKAPAS och hur de kontrolleras. Detta är en kunskap av absolut yttersta vikt att förstå för annars så förstår man inte alls vilken ekonomisk politik som kan föras. OBS att detta är ingen vänster-högerfråga inom politiken utan handlar om hur vårt penningsystem och inget annat.

Penningsystemet

Vårt penningsystem fungerar inte på det sätt som de flesta tror. Många tror att det är Riksbanken som ger ut pengar, men Riksbanken ger bara ut de 3% kontanter som cirkulerar i samhället. Resten 97% skapas av våra privata banker. Och dessa 97% skapas i samma ögonblick som en person/företag eller staten tar ett lån i den privata banken. Innan lånet så fanns inte dessa pengar någonstans men efter att lånebrevet skrivits under så knappas de helt enkelt in på ett nyöppnat konto i låntagarens namn. På så vis så kan banken ”trolla fram” pengar. Detta skrivs sedan in i bankens bokföring som två poster.

1. En skuld-post, kundens konto där kunden kan ta ut de lånade pengarna.
2. En tillgångs-post, kundens lånekontrakt där kunden lovar att betala tillbaka lånet.

Obs att ingenting av dessa pengar i bankens balansposter fanns innan kunden skrev under lånekontraktet utan nyskapades i och med undertecknandet av lånekontraktet.
De flesta tror att en bank lånar ut insättares pengar och lever på mellanskillnaden på inlåning och utlåningsräntor. Men så är inte fallet, en bank lånar aldrig ut insättarnas pengar, den skapar alltid helt nya pengar till ett utlån.

Kapitaltäckning

För att en bank skall kunna skapa pengar ”ur tomma luften” så behöver en mycket liten del eget kapital i botten. Detta kapital har banken på sitt riksbankskonto. För ett bolån behöver i dagens läge (Basel 2) banken endast ha 0.28% i eget kapital. Om en bank alltså lånar ut 1 miljon kronor så behöver den bara ha 2.800 kr i eget kapital. Resten av miljonen skapar banken ur ”tomma luften”. För närmare info se Riksbankschefens Stefan Ingves uträkning av detta längs ner på sidan 2 i hans tal ”Finansiell stabilitet – vart är vi på väg?” från  2009-11-09. Finns att läsa på Riksbankens hemsida, direktlänk till PDF här http://www.riksbank.se/upload/Dokument_riksbank/Kat_publicerat/Tal/2009/091119.pdf

OBS, att uttrycket att ”skapa pengar ur tomma luften” som förekommer ofta är ett litet olyckligt uttryck. Det är inte pengar i egentlig mening som skapas utan det är krediter = skulder. Dessa skulder används sedan som pengar. Men det är skillnad på ”äkta pengar” som Riksbanken skapar och de krediter som de vanliga bankerna skapar. Jag går inte in på detta i detta brev. Men eftersom krediterna används precis som pengar och de skapas ”ur tomma luften” så är det ändå ett väldigt bra uttryck. 97% av våra ”pengar” är nämligen skapade så här. Den enkla och lite okända slutsatsen är alltså att ”skuld = pengar” i vårt penningsystem.

Räntan

Vi har alltså ett penningsystem där vi har gjort ”enskild skuld” till allmänt betalningsmedel plus att vi har lagt till räntan på återbetalning av skulden. Ett sådant system kan bara ”växa för evigt” eller totalhaverera. Varför det då undrar kanske ni.

Jo det beror helt enkelt på att när banken skapar ett lån (kredit) på 1 miljon kronor så utökas den totala penningmängden Sverige med just den summan, varken mer eller mindre. Men lånet skall ju betalas tillbaka med ränta, låt oss säga att 1.5 miljoner kronor skall betalas tillbaka. Men eftersom det då fattas 500.000 kronor för att lånet skall kunna betalas tillbaka så måste detta lösas på något sätt. Lösningen på det är att någon/något tar ett lån till på t.ex 1 miljon kronor. Då finns det cirkulerande pengar/krediter för att den första låntagaren skall kunna betala tillbaka sitt lån. Men då finns det ju definitivt inte pengar nog för att låntagare 2 skall betala av sitt lån. Och då måste en låntagare 3 ta ett lån för att pengar/krediter skall komma ut i cirkulation till låntagare 2 återbetalning.

Och så fortsätter det i all oändlighet till det inte längre finns några låntagare kvar som kan låna. Och då havererar banksystemet och samhället med det. Folk betalar tillbaka så mycket de kan och bankerna slutar att låna ut.
Och eftersom ”pengar = skuld” så minskas penningmängden i samhället drastiskt och minskas penningmängden alltför drastiskt så går vi ner i en djup depression.

Lösningar

Inom nuvarande system
Egentligen så borde penningsystemet ändras radikalt men här några förbättringar av nuvarande system som kunde vara ett ”plåster på såren”.

1. Inför ett system som helt separerar spekulationsekonomin och realekonomin, t.ex ”Glass stegall”
2. Nationalisera banksystemet och inrätta ett kommunalt banksystem. Fördelen med detta är t.ex att räntan kan återcirkuleras till stat och kommun och komma invånarna till godo.

Ett helt nytt penningsystem
Låt Riksbanken ha ensamrätten på att skapa och allokera skuldfria pengar (inga krediter eller skuld-pengar alltså). Vanliga banker skall bedriva låneverksamhet med 100% kapitaltäckning. Banker skall alltså göra det som de flesta tror att de gör. låna ut insättarnas pengar och sitt egna kapital.
Staten spenderar ut Riksbankspengar på infrastruktur, skolor sjukhus o.s.v så att dessa pengar börjar cirkulera alltmer i samhället. Då behövs t.ex inte skatter tas ut av folket för dessa saker.

Sensmoral

Det är dags att vi börjar se på pengar som de var tänkta att fungera ifrån början. Alltså ett bokföringssystem för att underlätta byten av varor och tjänster. Alltså inget som man skall tjäna pengar på. En bank är ett sådant bokföringssystem och det finns ingen anledning att den skall behöva gå med vinst. Banken skall tjäna och underlätta för folket, företagare och andra driftiga personer. Inte som nu när hela vår befolkning är skuldslavar åt ett bokföringssystem.

Mvh
Alla era väljare.

it Andra om: , , , , , , ab12 ex12 svd123 dn1234 ekot svt

Annonser
Det här inlägget postades i Alla inlägg, Ekonomi och politik, Introduktion till penningreform, Penningreform och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.

59 kommentarer till Öppet brev till landets politiker om vårt penningsystem

  1. Pedagogiskt och informativt som vanligt! Tack Janne!
    Jag länkar till min sida Politiken om jag får…

  2. Farfar skriver:

    Dessto fler som sprider informationen desto bättre.

  3. Ping: tough out there «

  4. Ping: Måste läsas! | Ett nytt penningsystem

  5. Lincoln skriver:

    Kan inte bli bättre, Janne! Lite avis att inte jag skrev det 🙂 !

  6. Nebbiolo skriver:

    Mkt bra initiativ!

    Jag har i nuläget endast en kommentar på följande uppradning:

    1. En utgiftspost, kundens konto där kunden kan ta ut de lånade pengarna.
    2. En inkomstpost, kundens lånekontrakt där kunden lovar att betala tillbaka lånet.

    I bokföringen så hamnar dessa inte i resultaträkningen (inkomster och utgifter) utan i balansräkningen (skulder och tillgångar). Skuldkontot är då det transaktionskonto som kunden äger och som då banken är skyldig låntagaren. På tillgångssidan finns då skuldsedeln där kunden förbindit sig att betala en viss ränta – krav på amortering blir dock allt mer sällsynt då detta minskar bankens intäktsmöjligheter (dvs räntan)…

    Sedan kan man nog uttrycka mer fördelar med den kommunala bankverkasmheten bla att då kreditgivning i stor utsträckning styr investeringar så kan kommunen på samma sätt dels se till att dessa investeringar hamnar lokalt dvs på ”mainstreet” i stället för bland riskkapitalisterna i Stockholm allena (”wallstreet”) dels att man har den demokratiska möjligheten att se till att pengarna går till produktiva investeringar i vår gemensamma välfärd.

  7. Marianne skriver:

    Bra. Men vore ännu bättre om han kunde få in det i exempelvis DN. Går bra också med insändarsidan. Det läser alla. Så sprider sig ringarna på vattnet

  8. Magnus skriver:

    Den här beskrivningen skiljer sig väldigt mycket ifrån hur det sägs fungera i media. Här är exempelvis en artikel i från DN i torsdags. Där sägs bankernas vinster komma från marginalen mellan inlåningsräntan och utlåningsräntan och det så som nästan alla tror att det fungerar.

    http://www.dn.se/ekonomi/storbankerna-tjanar-alltmer-pa-spararna

    Om det nu är så att en bank kan låna ut 1 miljon genom att endast ha 2800 kr i eget kapital och utan någon koppling till några insatta pengar, varför behöver då räntan följa Riksbankens reporänta? Bankens vinst på den utlånade miljonen skulle vara 50000 kr om året vid 5 procents ränta minus kostnaden för de 2800 kronorna i eget kapital. En annan bank skulle ju kunna nöja sig med 40000 kr i vinst för att göra ingenting och räntorna skulle kunna vara väldigt låga för evigt.

    Jag säger inte att ni har fel om det här, det är bara en del saker som jag inte kan få att gå ihop med den här förklaringsmodellen. En annan sak är varför det är en sådan katastrof om exempelvis ett land som grekland inte betalar tillbaka ett lån som ändå skapats ur tomma intet.

    • Nebbiolo71 skriver:

      Kanske har du funnit en lucka att täppa till…skall kolla upp…men så länge skall jag se om jag kan få det att klarna något.

      Vinsten av bankverksamheten (dvs exklusive egen trading, mäklarprovisioner och annat) är mkt riktigt ett räntenetto mellan utlåning och inlåning.

      Vad som kanske inte framgår vid beskrivningen av förfarandet vid ett lån så är det så att vid tidpunkten för när lånet skapas så hamnar mycket riktigt hela beloppet på kundens konto (och bokförs som skuld i banken) och skuldsedeln i bankens kassaskåp (som bokförs som tillgång). Det som därefter normalt sett händer är att kunden tar ut de nyskapade krediterna för att tex köpa ett hus. Då har vi normalt sett ett problem om det inte vore för följande:

      1. Är säljaren av huset kund i samma bank som köparen så byter pengarna endast konto men bokförs likväl som skuld i den ”långivande” (dvs kreditskapande) bankens böcker.

      2. Om säljaren finns i annan bank så kompenseras i snitt denna överföring av en motsvarande överföring åt andra hållet, dvs alla krediter som skapas hamnar förr eller senare hos framförallt någon av storbankerna och balansräkningen är därmed ordnad. När det inte gör det får banken låna upp på annat håll, i bland från staten men mestadels från andra banker men detta handlar endast om justeringar i marginalen då det normalt sett i princip går på ett ut…så länge bankerna litar på varandra – vid finanskriser så är det just detta som skapar många av problemen, dvs att bankerna inte kan låna av varandra.

      Hursom, oavsett om banken lånar upp eller får in pengar på kundernas konto (vi kallar detta upplåning eller inlåning) så betalar banken någon typ av ränta vilket i resultaträkningen givetvis bokförs som ränteutgifter. Skillnaderna mellan dessa och räntorna på bankernas utlåning blir då räntenettot.

      Dock så vet vi ju alla att bankerna i snitt betalar klart mindre än reporänta på sin inlåning även om de på viss kortsiktig upplåning betalar mer (än repo). På transaktionskontot (där majoriteten av pengarna hos vanliga hushåll och företag hamnar) så får ju inte någon av oss en ränta i närheten av repo och likaså på sparkontot.

      Hoppas denna förklaring kunde hjälpa dig på traven – lycka till!

      • Lincoln skriver:

        Nja, ditt resonemang om räntonetot bygger på den felaktiga uppfattningen att bankerna lånar insättningar. Det gör de ju inte så vad de tjänar ska, precis såsom Magnus påpekar jämföras med vad de stoppar in i eget kapital. För det är ju det belopp bankerna ”riskerar” (fast de riskerar inte det heller då de bara lägger det i reserv) Skrev om det här:
        http://parasitstopp.wordpress.com/2011/06/30/hur-bankparasiterna-skinnar-oss-alla/

        Ibland kan man ju faktiskt t.o.m få en och annan sanning från vår media, citat:

        ”Bankerna hävdar ofta att deras lönsamhet på bolånen är låg eftersom marginalerna är små jämfört med utlandet. Men Andreas Håkansson tycker att bankernas lönsamhet på bolånen ska jämföras med hur mycket eget kapital som krävs.

        Handelsbanken tjänar exempelvis runt 3 miljarder kronor om året på sin bolåneportfölj på 449 miljarder kronor (med en marginal på 0,65 procent och före avdrag för kostnader). Det kan jämföras med de 2,4 miljarder kronor man behöver hålla i eget riskkapital för att backa upp utlåningen. Avkastningen på eget kapital blir alltså mycket hög. ”

        http://www.e24.se/business/bank-och-finans/analytiker-varnar-for-bolaneboom_1902285.e24

        Det Nebbiolio skrev i 1 och 2 försökte jag beskriva i en video (som låter fan men skoj då den är text-to-speech):

      • Lincoln skriver:

        Glömde videon:

        Bankerna swappar således centralbankspengar med varandra vid överföringar mellan två olika banker och ALDRIG krediter då de inte ser varandras krediter såsom pengar.

      • Nebbiolo skriver:

        @Lincoln: Du har rätt att vinsten skall sättas i relation till den egna insatsen i form av kapital och arbetsinsats, dock så framhärdar jag att kundens insatta pengar i banken bokförs på skuldsidan i balansräkningen och kan därför ses som ett ”lån” av kunden. Det är också därför banken behöver låna upp externt om inte sparandet är stort nog. Om det inte förhåller sig på detta sätt så får du gärna visa vad som menas med upplåning i de officiella boksluten (för visst ingår spararnas pengar här?).

    • Wikström skriver:

      Svar till Magnus angående Greklandslånet. Då står verkligen kejsaren naken och vad ännu värre, alla ser det.

    • qwer skriver:

      Grekland kommer aldrig behöva betala sina lån. Men de måste betala räntan. Annars är allt genomskådat. Kan de inte betala räntan så får de låna till det också. De kommer aldrig ha något problem att låna. Spelet om Grekland är bara för galleriet. Alla banker och regeringar i världen vet vad som står på spel. Det ekonomiska kriget fortgår.

    • Lincoln skriver:

      Nebbiolio
      De behöver ”låna” för att fylla på reserven. De behöver inte låna beloppet som de påstår sig ”låna” ut till boskuldslavaven.

      I fallet ovan skulle det räcka med att banken skapar en bostadsobligation (som de hittar på från ingenting) och säljer till en annan bank och får 2 800 kr isom de kan lägga i reserv för att backa upp den miljon de hittar på (som bl.a annat de två Nobelpristagarna Kydland och Prescott visat behöver de inte ens skaffa reserven förrän 1 år efter det att de hittat på krediten).
      Banken lånar aldrig ut pengar (dvs det som de själva ser som pengar – dvs centralbankspengar då de inte ser andra bankers krediter såsom pengar) de hittar på krediter som de ”lånar ut”. Precis som Richard Werner påpekar kan man ifrågasätta om det överhuvudtaget är möjligt att låna ut något man inte har utan hittar på från luften. jag hävdar, liksom Werner att så inte är fallet.

      • superzeke skriver:

        Tackar Lincoln och Nebbiolio för era svar till Magnus och all bra information.
        Skall själv försöka mig på ett svar om en stund, haft fullt upp i helgen men
        det börjar lugna sig nu. Skall försöka hinna ikväll. Ser jag slog besöksrekord igår med 176 besökare, jättebra 🙂

      • Magnus skriver:

        Tack för alla bra svar.

        Viktor V skriver i forumet på E24:
        ”Bankerna trollar inte fram pengarna, de tar fram en skuldsedel som de byter med RB. Hade banker bara fått dela ut hittepåpengar så hade styrräntan mm varit meningslös. RB blir genom godkännandet med i penningskapandet. SEK är RB:s valuta, hade det varit SEB-dinarer så hade SEB skapat dem själva utan RB:s inblandning.”

        Nebbiolio verkar vara inne på något liknande ”banken behöver låna upp externt om inte sparandet är stort nog.” Jag tolkar det här som om banken måste låna upp motsvarande belopp som de lånar ut antingen av spararna i banken eller av exempelvis riksbanken. Det billigaste alternativet är av spararna i och med att man kan ge dem nästan noll i ränta. Det här gör att riksbanken kan kontrollera bankernas utlåningsränta via den styrränta till vilken bankerna kan låna av riksbanken.
        Även i e24 artikeln där man nämner 0.65 procentenheters marginal verkar utgå ifrån det.

        Samtidigt verkar Lincoln, Janne och Richard Werner för all del vara inne på att bankerna inte alls behöver något mer än det egna kapital som krävs i eget kapital som är en bråkdel (10/1775 enligt e24 artikeln) av det som lånas ut. I så fall finns det ingen som helst begränsning för hur mycket som bankerna kan låna ut förutom hur mycket folk är beredda att skuldsätta sig (och det verkar inte finnas så mycket hämningar där). Hur menar ni att utlåningsräntan sätts om det fungerar så här och hur har riksbanken möjlighet att styra räntorna? När riksbanken höjer styrräntan 0.25 % så höjer bankerna sina utlåningsräntor med motsvarande och lite till med hänvisning till hårdare Baselregler.

        Bankerna agerar som om de måste låna upp lika mycket som de lånar ut och det framställs alltid så i media också. Om det inte är så det fungerar så är det väligt intressant.

        • Lincoln skriver:

          Nej! Bankerna baserar inte sin ”utlåning” (påhittning är ett mindre Orwellianskt ord) på insättningar. Krediterna skapas först krediter/skulder och sedan läggs eventuella reserver på efter ungefär 1 år. De krediter som kluddas på kontona har med andra ord ingen täckning i centralbankspengar (som är det som bankerna sinsemellan ser som pengar – varandras krediter ser de inte som pengar – kredierna på kontona ser de som det falskmynteri det är).

          Så gången är så här

          1) Bankerna skapar dessa krediter från ingenting genom att skuldsätta personer/företag/stat eller kommun

          2) Bankerna behöver efter 1 år skaffa lite kapital i botten för att hitta på krediter från luften ( reserven baseras på något som de bankOrwellianskt kallar ”riskvikt” men mer riktigt borde heta påhittrisk – till stat och kommun är påhittrisken satt till noll så de kan hitta på obegränsat med krediter till stat och kommun baserat på absolut inte ett skit i reserv).

          3) Bankerna letar (för att det ska vara helt klart) efter reserver ungefär 1 år EFTER det de hittat på krediterna/skulderna

          Ekonomiprofessor Steve Keen uttrycker det så här:

          If the entire banking system is at its reserve requirement limit, then the Federal Reserve has three choices:

          refuse to issue new reserves and cause a credit crunch;
          create new reserves; or
          relax the reserve ratio.

          Since the main role of the Federal Reserve is to try to ensure the smooth functioning of the credit system, option one is out—so it either adds Base Money to the system, or relaxes the reserve requirements, or both.

          Thus causation in money creation runs in the opposite direction to that of the money multiplier model: the credit money dog wags the fiat money tail. Both the actual level of money in the system, and the component of it that is created by the government, are controlled by the commercial system itself, and not by the Federal Reserve.

          Hela artikeln är mycket läsvärd (om än lite lång):
          http://www.debtdeflation.com/blogs/2009/01/31/therovingcavaliersofcredit/

          Tyvärr lär sig alla ekonomer att bankernas kredit/skuld-skapandet kommer sig av att bankerna lånar ut insättningar,; vilket således är helt felaktig (den felaktiga modellen som ekonomerna lär sig kallas multiplikatormodellen).

          Om någon flyttar krediter från Bank A till Bank B kommer Bank A:s reserver minska med det beloppet (se videon jag hänvisade till). För att balansera sina reserver kan då Bank A tvingas låna av någon annan bank inom RIX-systemet. Bankerna interbank lending innebär bara att bankerna lånar av varandra (eller i sista hand Riksbanken ifall ingen annan bank vill låna ut) för att hålla nivåerna på reserverna.

      • Nebbiolo71 skriver:

        Jag kollade snabbt upp balansräkningen hos Handelsbanken och fann att utlåning till allmänheten var ca 1500 miljarder medans upplåningen från allmänheten ca 600 miljarder, resten lösten med diverse värdepapper men mestadels mha emitterade bankcertifikat (som normalt har en löptid på ett år) och som givetvis är ett räntebärande papper som banken utger (och motsvarar alltså i princip ett lån där banken förbinder sig att betala en ränta, dock är inga krediter skapade vid denna transaktion då värdepappret i sig går att handla på en andrahandsmarknad).

        Trots detta så är det givetvis fortfarande så att när banken skapar ett lån (til allmänheten, dvs den sk utlåningen) så skapar den nya krediter (som innan inte existerade) från luften – detta är en sak, att hålla balansräkningen i balans är en annan femma.

        • Lincoln skriver:

          Men det är INTE centralbankspengar de lånat ut! Det finns INTE ens 600 miljarder i M0. Det bankerna har på sina konton är krediter och på motsatta sidan av balansräkningen finns.de 600 miljarderna finns således i endast på Handelsbankens balansräkning och är enbart skapat av av Handelsbanken – det är INTE 600 miljarder av centralbankspengar som Handelbanken har på sina konton som skulder till kunder. Det Handelsbankens kunder har på sina konton är fordringar på Handelsbanken på centralbankspengar men Handelsbanken har INTE lånat 600 miljarder i centralbankspengar. Hur kan Handelsbank ha lånat 600 miljarder av centralbankspengarna när de inte ens finns? De finns bara som bokföringsposter på Handelsbanken och ingen annastans.

          • Nebbiolo71 skriver:

            Jag har aldrig hävdat att det är riksbankspengar som lånas upp eller ut utan som ett led i att förklara vad termen räntenettot kommer i från. Det är ju fortfarande så att 97% av penningmängden är krediter så givetvis pratar vi i princip endast krediter när vi pratar pengar.

  9. HEMIMAMMA skriver:

    TANKEN
    … Please?… *ber på mina bara*

    Hemikram ♥

  10. superzeke skriver:

    @Magnus……ett försök till förklaring.

    Börja med Richard Werners video här så utgår vi ifrån den……

    Ekonomerna vänder sig emot detta och säger att banken först måste ha en insättning på 9.900 (plus de ursprungliga 100) för att låna ut 9.900 kronor. Detta stämmer inte.
    Ekonomerna säger att en bank använder ”kreditmultiplikatorn” när de lånar ut. De finns förklarad utav signaturen Slupen här……
    https://www.flashback.org/t566496
    Detta är vad jag förstår något som våra ekonomer lär sig på sina kurser.

    Gör då så att vi glömmer av det Werner säger för ett ögonblick och istället använder oss av formeln för kreditmultiplikatorn och räknar på hundralappen i Werners video. Så här……

    X=Antalet krediter som kan skapas.
    D=Deposits (insättningar) 100 kronor (centralbankspengar)
    C=Cash reserve ratio (kapitaltäckningsgrad) 1%

    X=D*(1-C)/C

    X=100*(1-0.01)/0.01
    X=100*(0.99)/0.01
    X=9.900 kronor.

    Då ser du att resultatet blir exakt detsamma som i Werners exempel, 9.900 kronor. Skillnaden är att i förklaringsmodellen med kreditmultiplikatorn så görs det en jäkla massa utlåningar och inlåningar. Detta är ju helt onödigt att hålla på med för en bank så de hoppar förstås över alla dessa transaktioner och gör det med endast en transaktion som i Werners video.

    Balansräkningen blir ju då perfekt och det räcker med 100 kronor i centralbankspengar för att expandera till 9.900 i krediter. Den ursprungliga 100-lappen sitter kvar på bankens konto i centralbanken.

    Eller hur……?

    • Magnus skriver:

      Hej, tack för det svaret och det är en mycket bra förklaring.

      Den skillnaden jag kan se mellan kreditmultiplikatorn och Werners förklaring är att banken då betalar inlåningsränta i varje steg med kreditmulitplikatorn medan med Werners förklaring där hela krediten skapas i ett enda steg så verkar det inte finnas någon räntekostnad för de 9900 kronorna för banken.

      Med kreditmultiplikatorn som förklaringsmodell så blir det mer relevant att tala om räntenetto och marginal mellan inlånings- och utlåningsränta. Med Werners förklaring så blir räntenivån på de skapade 9900 kronorna i krediter svåra att härleda, i alla fall för mig.

      Om kreditmultiplikatormodellen är den etablerade som lärs ut så är det inte så konstigt att det är den bilden som kommer ut i media så som DN.

      Det här öppna brevet är ett väldigt bra initiativ, man kanske också skulle fråga ekonomijournalisterna på exempelvis DN om hur de anser att det fungerar.

      • Nebbiolo71 skriver:

        Återigen, banken måste efter att ”låntagaren” tömt sitt konto fortfarande ha en balansräkning i balans och detta löses bla av andra insättares pengar men kanske främst genom emission av bankcertifikat.

        • Nebbiolo71 skriver:

          …för om det inte vore på detta vis så skulle skulderna momentant minska med hela ”lånebeloppet” i samma sekund som ”låntagaren” tömde kontot men utan att tillgångarna (dvs den räntebärande skuldsedeln) skulle minska – detta skulle då momentant bidraga positivt till rörelseresultatet. Riktigt så lätt är det alltså inte för bankerna att tjäna pengar dock så betalar ”låntagaren” en ränta som är klart större än vad banken behöver betala för bankcertifikaten eller för kundernas pengar på bankkontot för den delen.

      • superzeke skriver:

        @Magnus

        Ja Werner tog bara med själva skapandet av krediterna (lånet). Men om du tänker dig att banken skapar 1 miljon till ett bolån så vill ju banken ha en säkerhet innan de skapar lånet. Denna säkerhet utgörs ju vanligen av t.ex bostadsrätten som skall köpas och då måste ju säljaren av denna också vara involverad. Så i praktiken så skapas ju lånet på samma gång som det direkt överförs ifrån köparens konto till säljarens konto. Då blir köparen ägare till bostaden (fast den är förstås pantsatt hos banken) och säljaren får in 1 miljon på sitt konto.

        Och då får säljaren direkt tillgång till inlåningsräntan.
        Och köparen börjar att betala utlåningsräntan.
        Och bankens vinst blir skillnaden mellan inlånings och utlåningsräntan.
        Och detta på de nyskapade krediterna.

        Detta gäller alltså om alla transaktioner sker inom samma bank. Om säljaren har sitt
        konto i en annan bank så måste däremot centralbankspengar användas för
        transaktionen (överföringen av 1 miljon till den andra banken alltså), Om inte utlånarbanken har dessa pengar så kanske den behöver sälja bostadsobligationer eller på annat sätt få tillgång till centralbankspengar. Men i det långa loppet så utjämnar sig transaktioner mellan bankerna så det fungerar bra med Werners modell.

        OBS, att det är väldigt viktigt att skilja på centralbankspengar och på ”skapade krediter” som vanliga banker skapar.

        Edit
        Kolla även in Lincolns inlägg här……
        http://parasitstopp.wordpress.com/2011/07/24/bakom-bankernas-logner-doljer-sig-en-ny-logn/

  11. Alexander skriver:

    Snälla Zeke. Låt mig ”låna” ditt öppna brev för översättning åt våra finska politiker?

  12. HCA skriver:

    In-Upplåning från allmänheten…
    Jag tillhör denna ”allmänhet”, och det gör även de allra flesta jag känner ;).

    Märkligt nog så har jag aldrig någonsin under mina 40 vintrar hört mor, far, bror, svärföräldrar, fru (ggr 1 som väl är), sambo, kompisar, ovänner, arbetskamrater eller grannar svära över att banken lånat deras pengar och det är tomt/mindre pengar på sparkonto/lönekonto e.d.
    Aldrig hänt faktiskt..
    Nu kanske jag är lite udda och unik som har och har haft det så, men det verkar onekligen som en otrolig sak att jag och alla runt mig ska ha ”kommit undan” att bankerna lånat från mig/oss.

    Bör inte detta faktum allena få var och en att undra vart i hela friden de får slantarna från?????
    Bara Handelsbanken har enligt Nebbiolo lånat 600 miljarder från oss inom ”allmänheten”, och lägger vi sen till Swedbank, Nordea, SEB och några till så kommer vi upp i fantasisummor som de säger att de lånat från oss..
    Vilka är då de drabbade???
    Rent logiskt bör vi alla ha fått besked ett flertal gånger från banken att ”tyvärr, ditt konto är tömt för vi har lånat ut dem till Nesse-I-Svängen och hans nya lusthusbygge”..
    Hand upp alla som varit med om detta? Inte ens att de lånat några hundralappar??
    Nä, samma här, aldrig hänt…

    Om bankerna lånade mina pengar, så skulle mina pengar på mina konton inte finnas kvar under tiden de lånar dem. Punkt.
    Eftersom det aldrig skett, så har därmed aldrig banken lånat mina pengar. Punkt.
    Detta enkla faktum bör få de flesta att inse att bankerna ljuger sina tungor avgrundssvarta, och att vi svindlas något så oerhört av dem.

    Om nu fem storbanker i Sverige tillsammans lånat 3000 miljarder av allmänheten, så skulle det innebära att om det finns 10 miljoner invånare så har de lånat 300 000:- av var och en av oss!
    Från den mest nyfödde lille bebisen till den äldsta å mest skröppliga som finns i landet..
    Möjligt eller omöjligt?
    Än mer bisarrt blir det om man ser på de som faktiskt arbetar och får lön, vilket kan vara 60%(?).
    Då har bankerna isf lånat en halv miljon av mig. Det kan jag direkt säga att de inte har, för då hade jag blivit mycket gramse 😉

    • Nebbiolo71 skriver:

      Så länge pengarna finns på bankkontot så har ju banken dem och inte du!?! Det du har är ett ”kontoutdrag”, dvs ”skuldsedeln” på vad banken är skyldig dig medans banken förfogar över dina stackars krediter. Att banken ”använder” dina pengar så länge de finns i bankens ägo kan du vara 100% säker på om inte annat så åtminståne till att balansera utlåningen!

      OM många bankkunder med dig tog tillbaka vad banken lånat från kunderna så heter det bankrusning och banken kapsejsar!

      • HCA skriver:

        Det är ju det som är beviset att de gör egna pengar, eftersom det överallt annars är fullständigt omöjligt att göra som bankerna gör.
        Det är mina slantar, eller bankens. De kan omöjligen vara bådas samtidigt, för då är det någon av oss som svindlar den andre…

    • superzeke skriver:

      Bra, men är du helt säker på att du inte har en halv mille att hämta ut ”någonstans” 🙂

      • Nebbiolo71 skriver:

        Förnuvarande har jag dryga millen (skattat och klart) sedan jag cashat hem på en 7 år lång boendekarriär (dvs genom att sko mig på andras bekostnad i det Ponzi-bedrägeri som vi kallar bomarknad)…förlåt…banken har förnuvarande mina krediter men jag har papper på att jag kan få tillbaka när jag önskar…tror jag. 😉

        Dock har summan i sig skapat ett problem då bankgarantin inte täcker hela beloppet…har därför delat upp den. 😉

      • HCA skriver:

        Tämligen säker, men om jag ser på vad jag betalat i skatter, avgifter, moms osv och hur mycket av det som gått till att betala statens och kommunens räntor…ja då är det nog mer än en halv mille som jag bör få tillbaka av svindlarna..:)

        • Nebbiolo71 skriver:

          Kolla upp din kommuns, landsting och statens räkenskaper så skall det nog gå att klura ut! Skulle tro, om du haft ett långt yrkesliv, att det är mer än så…

  13. Håkan skriver:

    @ Till HCA; UNDERBART INLÄGG.

    @ Till Magnus m fl:

    De 2 800 som Stefan Ingves syftar på är ”kapitaltäckning” som i normala fall inte behöver ha något som helst med centralbankspengar att göra. 2 800 är den löjligt låga summa som banken lagrat i någon form för att täcka upp en kreditförlust av en miljon. Men 2 800 är INTE den totala mängd centralbankspengar som banken har tillgång till vid eventuell clearing/betalning i RIX.

    Förklaring: Riksbanken har ensamrätt på att skapa valutan svenska kronor och det gör man genom att blåsa upp balansräkningen, exakt på samma sätt som vanliga banker skapar sina egna unika valutor. Banksystemet som helhet ligger i permanent skuld till Riksbanken, vilket också är en exakt parallell till allmänhetens förhållande till privatbankerna: Inga lån, inga centralbankspengar.

    Styrräntan är alltså den ränta banksystemet betalar för sina för clearingen nödvändiga lån i Riksbanken, svårare än så är det inte, och detta alldeles oberoende om man tror på rätt (Werner) eller fel (talserieversionen) FRB-version.

    Det som folk oftast missförstår är proportionerna. När en kund betalar till ett konto i en annan bank överförs visserligen samma summa centralbankspengar parallellt med kontoöverföringarna, men en naturlig nettning sker alltid vid clearingen eftersom bankerna har räntefri kredit i Riksbanken för betalningar under dagen, och betalningsströmmarna mellan bankerna normalt tar ut varandra väl. För att RIX LOM (LOM = likviditetsoptimering) skall fungera smidigt behöver bankerna vid dagens början dock ha tillgängliga centralbankskrediter uppgående till 1 % av den genomsnittliga omsättningen under en dag. För detta behöver de säkerheter i form av stats- eller bostadsobligationer, men banker har som vi alla vet inga svårigheter att skaffa sig dessa.

    När man pratar om ”finansiering via inlåning” så får man alltså komma ihåg att det pga nettningen i RIX bara används en liten bråkdel centralbankspengar (som vandrar fram och tillbaka mellan bankerna), och att det är just därför inlåning från allmänheten anses som en billig finansiering. Systemet bygger på att bankerna expanderar sin kreditgivning i ungefär samma takt. Skulle en bank vilja expandera sin kreditgivning mycket mer än de andra bankerna blir det dyrare.

    Det har varit mycket tjafs ifrån bankkramarna om RIX omvälvande betydelse för tanken att banker skapar pengar, inte minst på Flashback. Argumentet ”förr eller senare måste bankerna punga ut med centralbankspengar så vad är bankernas kreditskapande egentligen värt?” – känner väl de flesta igen. Men det som bankkramarsekten missar är alltså nettningen som sker automatiskt på grund av betalningsströmmarna. Plus naturligtvis de fall där transaktioner sker inom samma bank.

    Helhetsbilden av systemet är alltså att samhället använder bankernas egna valutor nästan rakt av som betalningsmedel (ca 97 %). Valutan ”svenska kronor” behövs bara i en mycket liten mängd, vilket betyder att privatbankerna i praktiken har likviderat vår lagstadgade svenska valuta och prånglat på oss sina egna parasitvalutor i stället.

  14. Lincoln skriver:

    Snyggt Håkan! Jag har försökt lära mig hur det funkar genom sluggermetoden och då är det skönt att få höra någon som välformulerat skriver hur det ser ut med mindre brutalitet än jag gör. Brute force kan vara bra att knäcka koder med men ibland blir det lite väl mycket bultbrädebankande på samma ställe! 🙂 Jag tror att båda sätten behövs. Jag skrämmer nog bort en del men bankar samtidigt mig igenom desinformation (och mängden desinformation är grotesk när det gäller penningskapandet). Snälla människor som Janne och du Håkan, kan få med er människor på ett annat sätt som är mer konstruktivt än en armë av bultbrädebankare som jag.

    Jag tror faktiskt Ingves menade centralbankspengar i exempelräkningen. Han skalar bort olika ”hybrider”, som han kallar det.
    Men det är riktigt att dessa hybrider går att använda som ”säkerhet” och det verkar inte vara någon absolut fix procentsats på hur mycket de får trycka in t.ex i form av bostadobligationer som säkerhet. Riksbanken verkar kunna ändra den lite som den vill.

    När interbank lending sket sig i 2008 så ändrade Riksbanken helt enkelt bara hur mycket av hybriden bostadsobligationer som bankerna fick ha i RIX-systemet. Den här artikeln är intressant (det man nu fattar av det för det är inavling på ganska hög nivå och reportern verkar mest hänförd över magin i något han inte verkar förstå så mycket av)
    http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article596746.ece

    ”Den 22 september utökade Riksbanken möjligheten till kredit i betalningssystemet RIX genom att höja nivån för hur mycket obligationer bankerna fick ha som säkerhet från 25 procent till 75 procent.”

    Då bankerna totalt hade stoppat att ”låna” och bolla bostadsobligationer (bolla skuldslavar skulle jag sagt med bultbrädespråk) mellan varandra så hade hela RIX frusit fast. Bankerna gav då sina bostadsobligationer till Riksbanken som började pumpa ut cash i systemet för att inte skiten i RIX skulle havererar.
    ”Men då bankerna inte längre litade på varandra blev Riksbanken tvungen att se till så att det fanns överlikviditet i systemet.”
    (gillar den Orwellianska formuleringen ”överlikviditet ” – om det finns mer pengar i systemet så är det ”överlikviditet”)

    Så bankerna lämnade in sina bostadsobligationer, som de sinsemellan totalt misstrodde, och bl.a Riksbanken gav dem centralbankspengar för att RIX skulle kunna rulla på.
    Staten kom då att sitta med en djävla massa bostadsobligationer som ingen längre visste vad de var värda (och det lär väl upprepa sig när bobubblan spricker och hela hybridhybriskalaset spricker – staten kommer få sitta på alla bostadsobligationer om blivit totalt osäljbara):Som mest satt staten 2008 (svenska myndigheter) med hälften av alla bostadsobligationer i knät.

    ”För att lindra problemen på marknaden för bostadsobligationer har Riksgälden placerat de medel de får in i sina extra emissioner av statsskuldväxlar i säkerställda bostadsobligationer, samtidigt som Riksbanken nu i större utsträckning tar emot säkerställda bostadsobligationer som säkerheter. Riksbanken och Riksgäldens åtgärder tillsammans innebär att svenska myndigheter har lånat ut ungefär 500 miljarder kronor mot säkerheter i framför allt säkerställda bostadsobligationer. Detta belopp kan jämföras med den totala utestående stocken av säkerställda bostadsobligationer i Sverige som i slutet av augusti uppskattades till cirka 1000 miljarder kronor. Detta innebär att svenska myndigheter i dagsläget innehar cirka hälften av den utestående stocken.”
    http://www.riksbank.se/upload/Dokument_riksbank/Kat_publicerat/Rapporter/2008/fs_08_2_sv.pdf

    Observera att Riksgälden gick in och stöttade upp bankerna.

    Att någon kallar detta ”marknad” är ju ett skämt av stora mått. Att konkurrera ihjäl varandra gäller bara oss vanliga dödliga och företag. Banker däremot stöttar varandra och när inte det funkar så kliver staten in och håller uppe bedrägeriet.

    Ta följande del av artikeln från AF ovan t.ex:
    ”Pär Boman, vd för Handelsbanken, hade surnat till, enligt Affärsvärldens källor. Här hade banken varit snäll och lånat ut pengar billigt till sina fyra konkurrenter natt ut och natt in – trots att vissa av dem hade problem.

    Just nu var Handelsbanken särskilt sur på Den Danske Bank som dag efter dag inte bara använde RIX för att cleara betalningar utan som billig finansieringskälla.

    Nu fick det vara nog. Handelsbanken hade inte lust att vara någon sorts krockkudde. Dessutom garanterade RIX inte de pengar som bankerna lånade ut till varandra över natten. Om något skulle hända någon av de andra bankerna riskerade Handelsbanken att förlora sina lån. ”

    Så bankerna agerar ”krockkuddar åt varandra! Kan en kartellverksamhet bli klarare? Företag ska ju ha ihjäl varandra i fri konkurrensens” har säger ju det kollektiva mantrat som vi ryggmärgsopererats till att tro – inte agera ”krockkouddar” åt varandra.
    Men för att vara karteller måste ju bankerna vara företag och det är de ju bevisligen inte.

  15. Lincoln skriver:

    Janne, jag såg att en viss Lars Bäck som:
    ”Var även under 4 år (1999-2002) verksam som politiskt sakkunnig i jämställdhetsfrågor hos Margareta Winberg”
    börjat luska i det här med hur pengar skapas och använder sig av dokumentet av Ingves som du hittade! Det ska du ha cred för!
    http://larsback.wordpress.com/2011/07/15/bostadsbubblans-%E2%80%9Dalkemister%E2%80%9D/
    hans senaste blogg tar upp bobubblan:
    http://larsback.wordpress.com/2011/07/26/fler-ser-bubblan/
    .

  16. Jacob skriver:

    Otroligt bra brev och diskussion. Vad glad jag blir 🙂 Tack för all läsning!

    Ett problem är att det är väldigt få politiker som förstår sig på detta. Som vanligt diskuteras symptomen på problemet in absurdum utan att någonsin ta tag i grundproblemet. Jag är så oerhört less på detta. De flesta (politiker som ”vanligt folk”) tycker sig vara beroende av systemet utan att veta hur det fungerar. Några få vet hur det fungerar men tycker sig fortfarande vara beroende av det. Några enstaka förstår systemet och vill lyfta fram problemen och skapa debatt men vågar inte med risk för hemska represallier. Vi vet ju alla här vad detta system vidmakthålles, bidrar till och vilka som vinner på det. Låt oss hoppas att det finns någon stark individ som ser hur viktigt detta är för samhället i stort och faktiskt lyfter fram detta brev. Annars får man skriva ett till och ett till och ett till…………..

    • superzeke skriver:

      Tack själv Jacob 🙂

    • HCA skriver:

      Har, tyvärr, en del med politiker att göra.. Skulle våga säga att de är mer verklighetsfrånvända än vanligt folk.
      De är främst egoister, och vill klättra. De kommer inte uppåt alls om de inte är inpassade i partiet X ramverk. Detta ramverk är, oavsett vad som sägs utåt, inte nådigt mot de som vill kika över kanten och se vad som finns utanför det politiskt korrekta.. Partipiskor viner över dem som vågar kika, och hjälper inte det så är det utfrysning, kvittningskrav osv som gäller.
      ”Foga dig, eller dra” verkar vara parollen oavsett partiblomma..
      Den politiker som i sin nuvarande roll, hög som låg, skulle visa upp bankernas skitiga ändalykt har därmed gett upp alla sina karriärmöjligheter och det är för dem värre än att vi alla går under.
      Vore det inte så, så skulle något redan ha gjorts från deras sida. Istället blir det bara värre.
      JFK och RFK var helt inne på att minska bankernas inflytande och skurkaktiga beteende, och det gick ju som det gick för dem. Enbart tillfälligheter antar jag..

  17. Ping: Ghost:/Nödvändig kunskap om banker och penningssystem | ghostalive

  18. Ping: Ghost:/Det finansiella systemet är omättligt | ghostalive

  19. Ping: Ghost:/Från guld till skuld | ghostalive

  20. Ping: Ghost:/Vad är det för krig vi ser?/What´s the war we`re facing? | ghostalive

  21. Ping: Ghost:/The creation of money is a lot like the Wizard of Oz | ghostalive

  22. Ping: Ghost:/Reinfeldt lovar skattepengar till EU-banker | ghostalive

  23. Ping: Ghost:/Bankernas ”tillgångar” är till 95 procent skulder | ghostalive

  24. Ping: Ghost:/Time For A Rerun: How Banks Create Money out Of Nothing/English and Swedish | ghostalive

  25. Ping: Ghost:/How banks create money out of nothing/loans (video) | ghostalive

  26. Ping: Bluff – balansakt på slak lina « skvitts

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s